Mer information om svenska vanor kring alkohol kan du få i boken Svenska vanor (hösten 2019 på Lys förlag)
Kort svar: Första gången som uttrycket “after work” nämns i svensk tidningstext är i slutet av 1980-talet, men fenomenet fick sitt stora genomslag tio år senare.
Uttrycket “after work” betyder att arbetskollegor träffas efter jobbet, ofta i offentliga miljö med alkoholhaltiga drycker såsom öl och vin. Första gången som “after work” omnämns i svensk press är i annonser från slutet av 1980-talet, t.ex. Astis cocktailbar där en stor stark kostade 24 kronor. Ett annat exempel är en artikel i Dagens Nyheter från sommaren 1988 där man skriver:
Det allra senaste heter “after work” vilket betyder “efter jobbet” och innebär att krögarna kapar öl- och vinpriserna mellan 17 och 21 ungefär.
Ett annat exempel är Expressens nöjesbilaga fredag 17 september 1991:
Å andra sidan är en rätt ur billiga After work-menyn, raggmunkar, det äckligaste vi ätit på länge. After urk!”
Under de första åren – alltså under 90-talet – så omnämns “after work” ofta i negativa sammanhang, t.ex. som problematisk dryckeskultur och dåliga bufféer.
Just maten som en del i “after work”-kulturen hänger delvis samman med det svenska kravet på att servera mat i samband med försäljning av alkohol på lokal.
Under början av 2000-talet exploderar antalet krogar som har olika typer av “after work”-erbjudanden.
Skrivet av Mattias Axelsson (2019-04-23)
Källa: Porsfelt, Dan “Hänger du med på en bira?” ur Spiritus nr. 6 – 2004
