Kort svar: Anledningen till att vi har höstlov i Sverige är att man på 1980-talet ansåg att lärarna behövde en vecka under hösten då de kunde kompetensutvecklas.
Om vi backar tillbaka till tiden då Sverige var ett jordbrukssamhälle så fanns det ett lov på hösten som kallades för “potatislovet”. Potatisen har, sedan den introducerades i Sverige, varit en av de viktigaste råvarorna inom jordbruket. Man åt den kokt till maten, men använde den också som djurfoder och inte minst för att bränna brännvin.
När det var dags att skörda potatisen (det kunde vara lite olika veckor i olika delar av landet) så gavs skolbarnen en veckas ledigt för att kunna hjälpa till med skörden – potatislovet. Detta lov avskaffades 1958.
Enligt en artikel i Blekinge Läns Tidning var det i Karlskrona som det moderna höstlovet “uppfanns” 1985:
Nils Johansson föreslog att det gamla potatislovet återinfördes och att lärarna under den veckan skulle få tid över till kompetensutveckling.
Bjurbecksskolan i Emmaboda, där han var studierektor, var först med att testa höstlovet, då kallat ”höstlövet”, på sina låg- och mellanstadieklasser år 1985.
Enligt Mats Sjöberg, docent i utbildningshistoria vid Linköpings universitet, så var det snarare så att lovet successivt introducerades i svenska skolor under 1980-talet. Flera kommuner la in lovdagar i samband med allhelgonahelgen och detta lov förlängdes senare till en hel vecka:
Under 1980-talet blev lovet längre och längre, för att till slut vara fem dagar. Till skillnad från det gamla höstlovet, som var ett arbetslov, ser Mats Sjöberg dagens höstlov som ett lov för barnens skull.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare till boken Tacos, tvättstuga och tack för senast: Svenska vanor A-Ö)
Källor: “Höstlovet ett lov i förändring” svd.se 2014-10-28
“Hennes pappa uppfann höstlovet” BLT 2012-10-12
“När höstlovet var för skördearbete” SCB 2017-11-02
